Lärartycket, rektortycket och elevtycket - tre sätt att låta oss som jobbar i skolan beskriva vår verklighet. Ett sätt att "reclaim the schools" (en uppmaning som sprider sig som en löpeld genom skolvärlden. Heja!).
Min etta och jag ägnade två lektioner under de allra sista och skälvande slutdagarna till att göra ett väldigt enkelt och oprententiöst elevtyck: och nu finns det med i Bloggen elevtycket. KUL, tyckte eleverna när jag träffade dem i morse (dvs i gryningen - sista övningen för i år var en traditionsenlig gryningscykling längs stadens vatten. Ljuvligt. Roligt. Vackert. Och de kinesiska lyktorna till minnet av en död klasskamrat lyfte skimrande i morgonrodnaden.). Kul att få ge uttryck, om än i det lilla formatet, för egna tankar om skolan, kul att bli lästa av andra. Hoppas att några läser och skriver en kommentar... Det är viktigt att bli sedd. Jag saxar en elevröst ur högen, en röst som jag tycker förmedlar bland annat det:
"Snälla lärare - var inte rädda. Var inte rädda för oss. Var inte rädda
för att bestämma och var inte rädda för att testa nya saker. Vi vill bli
överraskade när vi kommer till din lektion, aldrig riktigt veta vad som
kommer härnäst.
Var inte rädda för att fråga oss om våra åsikter och var inte rädda för
att involvera oss. Sånt gillar vi. Vi gillar när ni får oss att känna
oss viktiga och hörda."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar